Imorgon är det första december och idag har jag pysslat med att slå in paket till barnens adventskalendrar. Den bruna gjorde min farmor till mig 1979, julen då jag var två år. Jag mins fortfarande känslan av magi när kalendern var helt full av presenter och hela sköna december fortfarande var framför mig.
Året när Tilda fyllde två var det hennes tur. Farmors fina kalender togs fram och fylldes med paket till henne. Nu har det ju blivit två barn till.... så jag har broderat enklast möjliga kalendrar till dem de år de fyllt två.
Tre barn betyder 72 paket. Jo jag inser att det är galet. Jag försöker ge dem små saker som de skulle ha fått ändå. Finaste paketet får de på julafton då de får en julgranskula. Tilda som är på sitt sjunde år med julkalender har redan en ganska fin samling.
72 paket ja... det är några paket det. Nu är de inslagna och tre kalendrar hänger på rad. Och barnen har fyllts av magin kring julen. Ni vet magin kring att hoppas och vänta, att längta och drömma och av att uppleva tillsammans.
Kolla in Klockarbarn för fler som vill sprida julkänsla.